En liten tanke

Det finns aldrig någon försäkran vare sig vad gäller döden eller kärleken.
Två människor möts.
Kärlek
De älskar.
Och de älskar och de älskar och sedan, en dag, tar kärleken slut lika tvärt som den en gång verkade uppstå, dess vresiga källa strypt av omständigheter, yttre eller inre.
Eller så fortsätter kärleken tills det att tiden tar slut eller så är den omöjlig från början, men ändå oundviklig.
Är sådan kärlek, den sistnämda, mest till besvär?
-Mons Kallentoft

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0